Förskott på arv innebär att en gåva som en förälder ger till sitt barn under sin livstid räknas av mot barnets framtida arv. Tanken är att alla bröstarvingar i slutänden ska få lika mycket totalt, även om en av dem redan fått en del av arvet i förväg. Reglerna finns i Ärvdabalken och blir särskilt viktiga att känna till för familjer där en förälder vill hjälpa ett barn ekonomiskt medan hon eller han fortfarande lever.
Vad är förskott på arv?
Förskott på arv är en gåva som en bröstarvinge, alltså ett barn eller barnbarn, får av sin förälder eller mor- och farförälder redan innan arvlåtaren gått bort eller avlidit. Gåvan ses som en förtida utbetalning av det arv som barnet ändå skulle ha ärvt, och värdet räknas därför av när kvarlåtenskapen senare ska fördelas.
Huvudregeln i 6 kapitlet Ärvdabalken utgår från en presumtion: skänker en förälder en gåva till sitt barn ska den anses vara förskott på arv, om inget annat har sagts eller framgår av omständigheterna. Presumtionen gäller specifikt mellan förälder och bröstarvinge. Gåvor mellan syskon, eller från en förälder till någon annan än ett eget barn eller barnbarn, omfattas inte automatiskt.
När kan en gåva vara förskott på arv?
Inte alla gåvor faller in under huvudregeln. Sedvanliga gåvor undantas uttryckligen, till exempel julklappar, presenter på födelsedagar och andra gåvor som är rimliga i förhållande till givarens ekonomiska situation. Det är när gåvan har ett mer betydande värde, som ett kontantbelopp, en fastighet eller en bil, som presumtionen om förskott blir aktuell.
Ett vanligt exempel: en förälder ger ett av sina två barn 100 000 kronor för en kontantinsats. Så länge inget annat anges betraktas beloppet som förskott på arv. Den dagen föräldern går bort och barnen ärver resten av kvarlåtenskapen, läggs 100 000 kronor tillbaka till beräkningen, så att båda barnen i slutänden får lika mycket totalt.
Föräldern kan välja bort presumtionen genom att uttryckligen förklara i gåvobrevet eller ett testamente att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Utan en sådan skriftlig föreskrift gäller huvudregeln, och det är arvingen som fått gåvan som i en eventuell tvist behöver visa att den var avsedd som något annat.
Så påverkar förskott på arv arvskiftet – detta sker när gåvans värde avräknas
Vid arvskiftet ska gåvans värde vid gåvotillfället läggas till kvarlåtenskapens värde innan arvslotten för varje bröstarvinge räknas ut. Därefter avräknas det redan mottagna beloppet från mottagarens andel, så att den arvinge som inte fått någon gåva kompenseras för den förmån som redan getts till syskonet.
Ett exempel: en förälder lämnar efter sig 500 000 kronor i kvarlåtenskap och har två barn. Ett av barnen fick tidigare 100 000 kronor i förskott. Vid beräkningen läggs förskottet till, så att den totala arvslotten blir 600 000 kronor, delat lika på 300 000 kronor per barn. Arvinge nummer ett, som redan fått 100 000 kronor, får då 200 000 kronor till, medan det andra barnet får hela sina 300 000 kronor.
Är gåvans värde större än arvslotten uppstår normalt ingen återbetalningsskyldighet för den arvinge som fått gåvan, förutsatt att övriga bröstarvingars laglott ändå kan tillgodoses ur kvarlåtenskapen. Är gåvan så stor att den kränker en annan arvinges laglott kan avräkningen i stället jämkas när arvet fördelas, så att laglotten skyddas.
Skriva tydligt gåvobrev och testamente för att undvika konflikter och reda upp otydligheter
Muntliga överenskommelser om att en gåva inte ska räknas som förskott på arv är svåra att bevisa i efterhand, särskilt om flera år eller arvlåtarens bortgång redan passerat. Att skriva ett tydligt gåvobrev som klargör avsikten med gåvan minskar risken för missförstånd och tvister mellan syskon vid ett senare arvskifte.
Vill föräldern styra hur förskottet ska hanteras mer generellt, till exempel genom att undanta samtliga tidigare gåvor från avräkning, går det även att skriva in det i ett testamente. Ett tydligt dokumenterat gåvobrev eller testamente gör det lättare för en jurist att reda ut vad som gäller om en tvist ändå skulle uppstå vid bouppteckningen.
Förtida arv till barn och barnbarn – exempel med flera syskon
Anta att en förälder har tre barn och under sin livstid gett ett av dem 150 000 kronor till en bostadsaffär, ett annat 50 000 kronor i bröllopsgåva, och det tredje ingenting. Ingen av gåvorna har dokumenterats som annat än förtida arv.
Vid förälderns bortgång är kvarlåtenskapen 300 000 kronor. De två gåvorna, totalt 200 000 kronor, läggs till värdet, vilket ger en beräknad total på 500 000 kronor att dela på tre, det vill säga en arvslott på cirka 167 000 kronor per arvinge. Barnet som fick 150 000 kronor i förskott får då endast cirka 17 000 kronor till, medan barnet som fått 50 000 kronor i gåva får cirka 117 000 kronor till. Det barn som inte fått gåvan alls tar i stället ut hela sin arvslott på cirka 167 000 kronor ur den kvarvarande kvarlåtenskapen. Samma princip gäller om en av arvlåtarens barn redan gått bort och barnbarnen träder in i förälderns ställe. Se även arvsrätten för hur arvsklasser och arvslotter räknas fram i grunden.
Utan dokumentation om gåvornas storlek är det lätt att en sådan uträkning blir en källa till konflikt mellan syskon. Att spara kvitton, överföringsbekräftelser eller ett enkelt gåvobrev för varje större gåva gör avräkningen betydligt enklare den dag arvet ska skiftas.
Vanliga frågor om förskott på arv
Räknas alla gåvor till barn som förskott på arv? Nej, sedvanliga gåvor som julklappar och rimliga presenter räknas normalt inte som förskott, bara gåvor av mer betydande värde.
Kan en gåva undantas från förskott på arv? Ja, om föräldern uttryckligen anger i gåvobrevet eller testamentet att gåvan inte ska räknas som förskott på arv.
Gäller reglerna även syskon emellan? Nej, huvudregeln gäller gåvor från förälder till bröstarvinge. Gåvor mellan syskon räknas inte automatiskt som förskott.
Relaterade artiklar om arv och gåvor
Vill du fördjupa dig ytterligare finns fler artiklar om arvsrätt, laglott, arvskifte och gåvobrev på sajten som kompletterar den här genomgången av förskott på arv.
Innehållet i denna artikel är allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning i det enskilda fallet.
Räknas alla gåvor till barn som förskott på arv?
Nej. Sedvanliga gåvor, som julklappar, presenter på högtidsdagar och mindre summor som står i rimlig proportion till givarens ekonomi, räknas inte som förskott på arv. Det är först vid större gåvor, som kontanter, en fastighet eller en bil, som huvudregeln om förskott träder in.
Kan man ge en gåva till ett barn utan att det blir förskott på arv?
Ja, om föräldern uttryckligen anger i ett gåvobrev eller testamente att gåvan inte ska ses som förskott på arv. Utan en sådan skriftlig föreskrift gäller presumtionen automatiskt för gåvor till bröstarvingar.
Gäller förskott på arv även syskon eller andra arvingar?
Huvudregeln i Ärvdabalken gäller gåvor från förälder till bröstarvinge, det vill säga barn och barnbarn. Gåvor mellan syskon eller till andra arvingar räknas inte automatiskt som förskott, om inte givaren uttryckligen har föreskrivit det.
Vad händer om en gåva var större än det barnet sedan ärver?
Om gåvans värde överstiger barnets arvslott behöver barnet normalt inte betala tillbaka mellanskillnaden, så länge övriga arvingars laglott inte kränks. Är gåvan så stor att den inkräktar på syskonens laglott kan den däremot jämkas vid arvskiftet.
