Laglotten utgör hälften av den arvslott en bröstarvinge skulle ha ärvt om det inte fanns något testamente, och den går aldrig att testamentera bort. Barnen ärver alltid rätt till minst sin laglott, oavsett vad ett testamente säger, enligt Ärvdabalken 7 kap 1 §. Rätten gäller bara bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn och deras avkomlingar i nedstigande led. Varken efterlevande make, sambo, syskon eller föräldrar har laglott.
Vad är arvslott och laglott – och vad är skillnaden?
Arvslott och laglott blandas ofta ihop, men de svarar på olika frågor. Arvslotten är vad en arvinge skulle få enligt den legala arvsordningen om det inte fanns något testamente. Laglotten är i stället den del av arvslotten som en bröstarvinge alltid kan kräva, oavsett vad testamentet säger.
| Arvslott | Laglott | |
|---|---|---|
| Definition | Andel enligt lag utan testamente | Halva arvslotten |
| Vilka har rätt? | Alla legala arvingar | Bara bröstarvingar |
| Kan testamenteras bort? | Ja, helt | Nej, aldrig |
| Storlek | Beror på antal arvingar | Alltid hälften av arvslotten |
Har en avliden två barn och inget testamente är varje barns arvslott hälften av kvarlåtenskapen. Laglotten, som alltid utgör hälften av arvslotten, blir då en fjärdedel av kvarlåtenskapen per barn.
Vem har rätt till laglott, och gäller det särkullbarn också?
Bara bröstarvingar har laglott: den avlidnes barn, och om ett barn har gått bort före föräldern, barnbarnen i barnets ställe. Det kallas istadarätt. Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen enligt ärvdabalken och går alltid först i arvsordningen, före föräldrar och syskon. Även adoptivbarn räknas som bröstarvingar med bröstarvingars fulla rätt till laglott.
Ett särkullbarn, alltså ett barn som inte är gemensamt med en efterlevande make, har exakt samma rätt till laglott som ett gemensamt barn. Skillnaden är att ett särkullbarn kan begära att få ut sin laglott direkt när föräldern går bort, även om det finns en efterlevande make eller maka. Är föräldrarna gift och har enbart gemensamma barn får barnen normalt vänta tills även den efterlevande maken har avlidit, eftersom maken då ärver med fri förfoganderätt.
Make eller maka har aldrig laglott. Det skydd en efterlevande make i stället kan luta sig mot, fri förfoganderätt enligt Ärvdabalken 3 kap 1 § eller den så kallade basbeloppsregeln, är en helt annan juridisk konstruktion och ska inte förväxlas med laglott.
Vad ingår i en arvslott eller laglott?
I kvarlåtenskapen, som ligger till grund för både arvslott och laglott, räknas all egendom som fanns kvar efter att den avlidnes skulder betalats: kontanter, aktier och fonder, bostadsrätter, fastigheter samt lösöre som möbler och fordon. Även gåvor som arvlåtaren gett bort under sin livstid kan räknas in i beräkningen, om gåvan till sitt syfte motsvarar ett testamente och inkräktar på barnens laglott.
Hur stor är laglotten, och hur räknar du ut den?
Grundformeln är enkel: dela kvarlåtenskapen på antalet barn för att få fram arvslotten per barn, och halvera sedan det beloppet.
Ett exempel: en ensamstående förälder med två barn lämnar efter sig 600 000 kronor och inget testamente som begränsar arvet. Varje barns arvslott blir då 300 000 kronor, och laglotten blir hälften av det, 150 000 kronor per barn. Föräldern kan alltså fritt testamentera bort resterande 300 000 kronor totalt, men kan aldrig komma under 150 000 kronor per barn.
Har ett barn gått bort före den avlidne föräldern och själv har barn, går det bortgångna barnets laglott vidare till dennes barn, alltså förälderns barnbarn, som delar lika på den andelen.
Vad händer om testamentet inkräktar på laglotten – behöver du hjälp av en jurist?
Ett testamente som ger bort mer än vad lagen tillåter blir inte automatiskt ogiltigt. Bröstarvingen måste själv agera genom att begära jämkning av testamentet enligt Ärvdabalken 7 kap 3 §. Det räcker att skriftligt meddela testamentstagaren att man kräver sin laglott, eller att väcka talan i domstol. Jämkning skiljer sig från klander: klander gäller formfel eller otillbörlig påverkan och kan väckas av fler personer i arvskretsen, medan jämkning bara handlar om laglotten och bara kan begäras av den avlidnes bröstarvinge.
Den avgörande fristen är sex månader från det att bröstarvingen delgavs testamentet. Missas fristen förloras rätten till laglotten helt, och testamentet gäller då som det är skrivet. Många känner inte till sexmånadersregeln, vilket gör den till en av de viktigaste detaljerna i hela arvsrätten. Är arvssituationen komplicerad, till exempel med särkullbarn efter en tidigare avliden make, gåvor som getts bort under livstiden eller ett testamente med otydliga formuleringar, är det ofta värt att ta hjälp av en jurist innan sexmånadersfristen löper ut.
Kan man göra ett barn arvlöst, eller har barn alltid rätt till laglott?
Nej. Svensk lag tillåter aldrig att en bröstarvinge görs helt arvlös genom testamente. Tanken bakom lagen är att barn alltid ska få ut sin laglott, oavsett vad ett testamente säger. Laglottsskyddet i Ärvdabalken 7 kap 1 § sätter en undre gräns som inget testamente kan tränga under, förutsatt att barnet faktiskt begär jämkning inom sexmånadersfristen. Föräldern kan begränsa arvet till just laglotten, alltså hälften av arvslotten, men aldrig helt utesluta ett barn ur arvet.
Är familjesituationen komplicerad, med särkullbarn, stora tillgångar eller gåvor som getts bort under livstiden, är det ofta klokt att reda ut fördelningen redan när testamentet skrivs, snarare än att låta arvingarna göra det efter ett arvskifte.
Vanliga frågor och svar om laglott
Har make eller maka rätt till laglott? Nej. Laglotten gäller enbart bröstarvingar. En efterlevande make har i stället fri förfoganderätt eller skydd av basbeloppsregeln, vilket är en helt annan juridisk konstruktion än laglott.
Kan man göra sina barn helt arvlösa? Nej. Laglotten enligt Ärvdabalken 7 kap 1 § garanterar barnen minst hälften av arvslotten, oavsett testamentets innehåll.
Har särkullbarn rätt till laglott? Ja, med samma rätt som gemensamma barn, och särkullbarnet kan dessutom välja att få ut sin laglott direkt vid förälderns bortgång.
Vad är skillnaden mellan jämkning och klander av testamente? Jämkning gäller specifikt intrång på laglotten och görs av bröstarvingen själv. Klander gäller formfel eller otillbörlig påverkan och kan väckas av fler personer. Båda måste väckas inom sex månader från delgivning.
