Om Privatekonomi

Dödsbodelägare: vem ingår i dödsboet och hur sköts det?

Dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Här är vem som räknas, vem som inte gör det och vad delägarna ansvarar för.

L
Lina Nilsson
Lita på oss

Om Privatekonomi är en oberoende guidesajt, inte en långivare. Uppgifterna är hämtade från aktörernas egna sidor och kontrollerade mot dem före publicering. Vi lämnar fält tomma hellre än att uppskatta siffror.

Tre anhöriga går igenom dödsboets handlingar vid ett köksbord med kaffe och penna

En dödsbodelägare är den som har direkt rätt till arv eller bodelning efter den avlidne: efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Reglerna finns i 18 kap. 1 § ärvdabalken. Dödsbodelägarna äger dödsboet tillsammans och ansvarar gemensamt för att det utreds, att bouppteckningen görs och att arvet till sist fördelas.

Vem som är dödsbodelägare beror alltså på familjesituationen och på om det finns ett testamente. Direkt efter dödsfallet är det inte alltid klart vilka som räknas, det fastställs först i bouppteckningen.

Vem är dödsbodelägare i olika situationer, som gift eller sambo?

När någon dör bildas automatiskt ett dödsbo, en egen juridisk person med den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsbodelägarna är de som har ett direkt intresse i det dödsboet. Tabellen visar de vanligaste fallen när den avlidne saknar testamente:

SituationDödsbodelägare
Gift, bara gemensamma barnEfterlevande make ensam
Gift, med särkullbarnEfterlevande make och särkullbarnen
Sambo med barnBarnen, samt sambon tills det är klart om bodelning begärs
Ogift, utan barnFöräldrarna, eller syskon om föräldrarna inte lever
Inga arvingar och inget testamenteAllmänna arvsfonden

Några förklaringar till tabellen:

  • Efterlevande make: ärver före gemensamma barn. Barnen får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har avlidit och blir dödsbodelägare först i den sist avlidnes dödsbo.
  • Särkullbarn: har rätt att få ut sitt arv direkt och är därför dödsbodelägare från början. Ett särkullbarn kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ärvdabalken) och blir då efterarvinge.
  • Sambo: har ingen arvsrätt utan testamente men är dödsbodelägare tills bodelningen är klar, eftersom sambon kan ha rätt till sin del av den gemensamma bostaden och bohaget. Läs mer om hur bodelning mellan sambor går till.
  • Universell testamentstagare: den som enligt testamentet ska få hela kvarlåtenskapen eller en viss andel av den, till exempel en tredjedel. En organisation kan också vara universell testamentstagare.

Vem som ärver i vilken ordning styrs av arvsklasserna, som vi går igenom i guiden om arvsrätt i Sverige.

Vilka kallas inte dödsbodelägare trots rätt till arv?

Tre grupper blandas ofta ihop med dödsbodelägarna:

  1. Legatarie. Den som genom testamente får en bestämd sak eller ett bestämt belopp, till exempel en sommarstuga eller 50 000 kronor, är inte dödsbodelägare. Legatarien har rätt till sitt legat men ingen rätt att förvalta dödsboet.
  2. Efterarvinge. Den som ärver först när en annan arvinge har gått bort, typiskt gemensamma barn när den ena föräldern dör, är delägare i den senare dödsboet men inte i arvlåtarens.
  3. Arvingar i senare arvsklass. Syskon är inte dödsbodelägare om föräldrarna lever, eftersom föräldrar kommer före syskon i arvsordningen.

Är en arvinge redan död tar dennes barn platsen. Har en son avlidit före sin far blir sonens barn dödsbodelägare i farfaderns dödsbo.

Vad behöver dödsbodelägare göra med dödsboet?

Dödsbodelägarna ska sköta dödsboet gemensamt. Ansvaret består av fyra delar:

  • Förvalta egendomen: ta hand om bostad, konton och avtal, betala löpande räkningar och säga upp abonnemang och autogiron.
  • Bouppteckningen: den ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet och skickas till Skatteverket inom en månad efter att den upprättats. Den listar den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen, och var den avlidne gift tas även makens tillgångar och skulder med. Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen, men alla behöver inte närvara eller skriva under. Det gör bouppgivaren och de två förrättarna.
  • Betala skulder: som huvudregel inte förrän en månad efter att bouppteckningen upprättades, så att alla fordringsägare hinner höra av sig.
  • Arvskifte och bodelning: var den avlidne gift eller sambo görs först en bodelning, sedan fördelas arvet i ett arvskifte som samtliga dödsbodelägare skriver under.

Finns det bara en dödsbodelägare behövs inget arvskifte. Dödsboet upphör då när bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket. En samlad tidslinje med kostnader finns i vår guide om att hantera ett dödsbo.

Bouppteckningen: var behöver ni begära ut uppgifter?

För att bouppteckningen ska bli rätt behöver dödsbodelägarna begära ut uppgifter om allt den avlidne ägde och var skyldig på dödsdagen. Banker, försäkringsbolag och andra företag har en skyldighet att skicka information till dödsboet när de fått veta om dödsfallet. Begär ut:

  • saldobesked per dödsdagen från varje bank,
  • besked om försäkringar och pensioner med förmånstagare,
  • värdet på fonder, aktier och andra värdepapper,
  • uppgifter om lån, krediter och obetalda räkningar.

Den som bäst känner till dödsboets tillgångar och skulder, ofta en efterlevande make eller ett barn, blir bouppgivare och intygar uppgifterna vid förrättningen.

Hur företräder en dödsbodelägare dödsboet med fullmakt och blanketter?

Alla beslut i dödsboet kräver att samtliga dödsbodelägare är överens. Majoriteten bestämmer inte. Det blir snabbt opraktiskt med flera delägare, så det vanliga är att en person företräder dödsboet med en skriftlig fullmakt från övriga dödsbodelägare. Flera banker har egna blanketter för fullmakten.

För att visa din behörighet innan bouppteckningen är klar behöver du ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket. Det visar när personen dog och vilka efterlevande som finns. När bouppteckningen är registrerad fungerar den som dödsboets legitimationshandling.

Har den avlidne utsett en testamentsexekutor i sitt testamente har den personen rätt att sköta hela eller delar av dödsboet i stället för dödsbodelägarna.

Vad händer vid arvskifte om dödsbodelägarna inte är överens?

Oenighet, eller ett stort och komplicerat dödsbo, gör att förvaltningen kan köra fast. Då finns två verktyg:

  • Boutredningsman: tingsrätten utser en boutredningsman på begäran av en dödsbodelägare eller någon annan vars rätt beror på utredningen, till exempel en borgenär. Boutredningsmannen tar över de flesta av dödsbodelägarnas uppgifter, företräder dödsboet utåt, betalar skulder och förbereder boet för skifte. Finns en testamentsexekutor utses i första hand den.
  • Skiftesman: vägrar någon skriva under arvskiftet kan tingsrätten utse en skiftesman. Misslyckas medlingen kan skiftesmannen besluta om tvångsskifte.

Ett vanligt konfliktämne är ett hus eller en lägenhet som ingen vill sälja. Det går att köpa ut övriga dödsbodelägare om alla är överens: värdera egendomen till marknadsvärdet och betala varje delägare dennes andel av nettobeloppet efter skulder.

Hur hanteras skulder i ett dödsbo?

Du ärver aldrig den avlidnes skulder. Är skulderna större än tillgångarna kan dödsboet behöva försättas i konkurs, och arvingarna får då inget. Dyker en okänd skuld upp efter arvskiftet kan skiftet behöva gå tillbaka så att skulden kan betalas. Gå därför igenom kontoutdrag, kreditupplysningar och post noga innan arvet delas ut.

Kan ett testamente ändra vem som är dödsbodelägare?

Ett testamente kan ändra vilka som blir dödsbodelägare, men bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, hälften av arvslotten. Den som vill ha ut sin laglott måste själv begära jämkning av testamentet, annars gäller testamentet som det är skrivet.

Vanliga misstag och när ni behöver juridisk hjälp

  • Att betala skulder eller dela ut pengar innan bouppteckningen är klar.
  • Att tro att efterarvingar eller legatarier måste skriva under allt.
  • Att låta en delägare sköta dödsboet utan skriftlig fullmakt.

Är dödsboet stort, finns fastigheter eller företag, eller är ni osams redan från början lönar det sig att ta juridisk hjälp av en jurist eller begravningsbyrå med bouppteckningen. Ni kan då ha kvar ansvaret som dödsbodelägare men slipper göra allt själva.

Vanliga frågor

Är en sambo dödsbodelägare?

Ja, men bara tillfälligt. En efterlevande sambo är dödsbodelägare fram till att det står klart om bodelning begärs. Sambor ärver inte varandra enligt lag, så utan testamente upphör sambons roll när bodelningen är klar eller när ingen bodelning begärs.

Måste man betala den avlidnes skulder som dödsbodelägare?

Nej. Skulderna betalas med dödsboets tillgångar, inte med dödsbodelägarnas egna pengar. Räcker tillgångarna inte blir arvet mindre eller uteblir helt, men du ärver inga skulder.

Behövs arvskifte om det bara finns en dödsbodelägare?

Nej. Är du ensam dödsbodelägare behövs inget arvskifte. Dödsboet upphör i stället när bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket.

Får en dödsbodelägare vara bouppteckningsförrättare?

Nej. Bouppteckningen ska förrättas av två personer som inte är dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för någon av dem. En dödsbodelägare kan däremot vara bouppgivare.