Inbördes testamente: så skriver du ett som makar eller sambor

Ett inbördes testamente är ett gemensamt testamente där två personer, oftast makar eller sambor, bestämmer att den som överlever den andra ska ärva. Juridiskt är det två testamenten i samma dokument, och de måste uppfylla samma formkrav som ett vanligt testamente för att vara giltiga. Behovet är störst för sambor, som inte ärver varandra alls utan testamente.

Här går vi igenom vad ett inbördes testamente är, hur du skriver det, vad som skiljer makar och sambor, vad som händer med särkullbarn och laglott, om det går att ändra när en av er har dött och vad det kostar.

Vad är ett inbördes testamente?

Ett inbördes testamente kallas också gemensamt testamente, och det finns ingen juridisk skillnad mellan begreppen. I dokumentet bestämmer ni först vad som ska hända med egendomen när den ena av er dör, och därefter vad som ska hända med arvet när båda har avlidit. Det senare kallas efterarv.

De flesta som skriver ett inbördes testamente är par, men det fungerar lika bra mellan syskon, en förälder och ett vuxet barn eller vänner. Ni behöver varken vara gifta eller bo ihop. Ni kan skriva det som ett dokument som båda undertecknar, eller som två separata testamenten som hänvisar till varandra.

Hur skriver man ett inbördes testamente?

Formkraven står i ärvdabalken (10 kap. 1 §) och gäller alla testamenten. Följs de inte är testamentet ogiltigt, oavsett hur tydligt ni uttryckt er vilja. Ett giltigt inbördes testamente ska vara:

1. Skriftligt. Ett muntligt testamente gäller inte.
2. Undertecknat av er båda inför vittnena. Den som testamenterar ska normalt vara minst 18 år.
3. Bevittnat av två vittnen som är närvarande samtidigt, skriver under med sina namn och vet att handlingen är ett testamente. De behöver inte känna till innehållet.
4. Bevittnat av rätt personer. Vittnena ska vara minst 15 år och får inte vara förmånstagare, nära släkt med er eller gifta eller sambo med någon av er.

När formen är på plats är det innehållet som avgör hur väl testamentet fungerar. Ett bra inbördes testamente reglerar vad som gäller när den första avlider, vad som gäller när den andra avlider och om arvet ska ärvas med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Det bör också säga om den efterlevande ärver all egendom eller bara en del, och vad barn och särkullbarn ska få.

En enkel formulering kan låta så här: ”Vi undertecknade förklarar att den av oss som överlever den andra ska ärva all den avlidnes egendom med fri förfoganderätt. Efter den sist avlidne ska kvarlåtenskapen fördelas lika mellan våra barn.” Det är bara ett exempel på uppläggets logik, inte en färdig mall. Har någon av er barn sedan tidigare, eller äger ni fastighet, bostadsrätt eller ett företag, är det värt att låta en jurist granska texten. Originalet gäller, så förvara det säkert.

Inbördes testamente mellan makar: vad gäller?

Makar ärver varandra även utan testamente. Innan arvet fördelas görs en bodelning där giftorättsgodset delas på hälften, och den efterlevande maken behåller sin halva. Har ni bara gemensamma barn ärver den efterlevande maken före barnen, som får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har avlidit (3 kap. 1 §).

Ett inbördes testamente är alltså inte alltid nödvändigt för gifta, men det kan vara motiverat av tre skäl:

• Ni vill att den efterlevande ska få full äganderätt i stället för fri förfoganderätt.
• Ni vill styra hur efterarvet fördelas, till exempel mellan gemensamma barn och särkullbarn.
• Någon av er har särkullbarn, som annars kan kräva sitt arv direkt.

Inbördes testamente mellan sambor

För sambor är det inbördes testamentet ofta det viktigaste arvsdokumentet. Sambor ärver inte varandra alls enligt lag, oavsett hur länge ni bott ihop eller om ni har gemensamma barn. Utan testamente går den avlidnes egendom till barnen och i andra hand till föräldrarna.

Det enda den efterlevande sambon har rätt till är bodelning av samboegendom, alltså bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk. Den avlidnes övriga tillgångar, som sparande och värdepapper, går till arvingarna. I värsta fall kan den efterlevande behöva lösa ut arvingarna eller sälja bostaden.

Även med testamente har barn rätt till sin laglott. Vill ni skydda varandra ekonomiskt kan en livförsäkring ge den efterlevande råd att lösa ut barnens del, så att bostaden går att behålla.

Fri förfoganderätt eller full äganderätt: vad är skillnaden?

Här görs de flesta misstagen. Efterlevande make ärver som huvudregel med fri förfoganderätt, men ni kan i testamentet i stället ge varandra full äganderätt. Tänk alltid igenom vilket ni faktiskt vill ha.

	Fri förfoganderätt	Full äganderätt
Använda och sälja egendomen	Ja	Ja
Testamentera bort egendomen	Nej	Ja
Skänka bort en stor del som gåva	Nej	Ja
Den först avlidnes arvingar får efterarv	Ja	Nej

Med fri förfoganderätt kan den efterlevande leva på arvet men inte förfoga över det till förmån för någon annan än den först avlidnes arvingar. Med full äganderätt försvinner den begränsningen, och då får arvingarna efter den först avlidne inget efterarv alls. Det är ett aktivt val med stora konsekvenser, särskilt i familjer med barn från olika förhållanden.

Vad händer med särkullbarn och laglott?

Ett särkullbarn är ett barn från ett tidigare förhållande. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när deras förälder dör, även om det finns ett inbördes testamente (3 kap. 9 §). De kan i stället välja att avstå och vänta, och får då sitt arv samtidigt som de gemensamma barnen. Läs mer i vår genomgång av särkullbarn.

Barn har dessutom alltid rätt till laglotten, som är hälften av vad de skulle ärvt enligt lag. Om ett testamente går emot den regeln kan barnet begära jämkning (7 kap. 3 §), och laglotten dras då av innan resten fördelas enligt testamentet.

Ni kan skriva in en önskan om att barnen ska vänta, men den är inte bindande. Ett vanligt sätt att ge barnen ett skäl att vänta är att förordna att den som kräver ut sin laglott direkt inte får något efterarv. Den efterlevande maken har dessutom alltid rätt till ett belopp som motsvarar fyra prisbasbelopp, så att den efterlevande inte står helt utan arv.

Kan man ändra ett inbördes testamente efter ett dödsfall?

Så länge ni båda lever kan var och en ändra eller återkalla sitt testamente. Skriver någon ett eget testamente med annat innehåll kan den andra förlora sin rätt enligt det inbördes testamentet, så prata igenom ändringar med varandra.

När den ena har dött kan den efterlevande skriva ett nytt testamente, men det gäller bara den efterlevandes eget arv. Det som den först avlidne bestämt om efterarvet gäller fortfarande för den egendom som den efterlevande ärvt. Ett testamente kan dessutom bara omfatta sådant man har rätt att bestämma över. Formulera därför testamentet tydligt från början, så att ingen behöver tolka det i efterhand.

Vad kostar det att skriva ett inbördes testamente?

Att skriva själv kostar ingenting, men ett formfel gör testamentet ogiltigt. Hos de tjänster som säljer inbördes testamente online ligger priset i dag på cirka 400 till 2 000 kr för ett dokument du fyller i själv. Med hjälp av jurist kostar det drygt 5 000 kr. Priserna ändras, så jämför innan du köper.

För ett par utan barn och med enkel ekonomi räcker ofta ett digitalt dokument. Med särkullbarn, fastighet eller företag är en jurist värd pengarna, eftersom det är där misstagen blir dyra. Vill du läsa mer om själva skrivandet finns vår guide till att skriva testamente.