De flesta människor vet att de borde spara pengar, men färre har en konkret plan för hur mycket som faktiskt ska gå vart. Utan en tydlig fördelning är det lätt att månaden tar slut innan lönen räcker. En procentbaserad budget ger dig struktur utan att du behöver räkna kronor och ören varje dag.
50%: Fasta utgifter och boende
Hälften av din nettoinkomst bör täcka det som inte går att förhandla om. Hyra eller bolånekostnad, el, vatten, hemförsäkring och internetabonnemang är exempel på utgifter som återkommer varje månad oavsett vad. För en person med en nettoinkomst på 25 000 kronor i månaden innebär det att upp till 12 500 kronor kan gå till dessa poster.
Boendet är den enskilt största kostnaden för de flesta svenska hushåll. Om hyran äter upp mer än 35-40 procent av din inkomst är det ett varningstecken. Försök hålla bostadskostnaden under 35 procent och använd resten av de 50 procenten till andra fasta kostnader. Det skapar lite mer rörlighet utan att du behöver skära ner på dina grundläggande behov.
Transport är också en fast kostnad som är värd att räkna med här. Har du bil ingår försäkring, drivmedel och parkering. Om du åker kollektivt är månadskortet din kostnad. Sträva efter att transporten inte överstiger 10 procent av totalen, det vill säga 2 500 kronor om du tjänar 25 000 kronor netto.
20%: Mat och dagliga förnödenheter
Mat är ett område där det finns stor variation beroende på livsstil och hushållsstorlek. En singelhushållning i Sverige spenderar i genomsnitt mellan 3 000 och 4 500 kronor i månaden på matinköp. Med en inkomst på 25 000 kronor netto innebär 20 procent att du har 5 000 kronor tillgängliga för mat och dagliga förnödenheter som hygienartiklar, rengöringsmedel och liknande.
Skillnaden mellan att handla planerat och oplanerat kan vara betydande. Att laga mat hemma istället för att äta ute fyra till fem dagar i veckan kan spara 1 000 till 2 000 kronor varje månad. Det frigör utrymme inom samma 20-procentsgräns utan att du behöver sänka kvaliteten på det du äter.
Tänk på att dagliga köp som kaffe på vägen till jobbet, snacks och småinköp också räknas in här. Det är lätt att underskatta dessa belopp. Håller du koll på dem i en enkel notering under två veckor, brukar bilden bli tydligare.
10%: Sparande och ekonomisk trygghet
10 procent av nettoinkomsten ska gå direkt till sparande. Det är ingen förhandlingsfråga. Med en inkomst på 25 000 kronor handlar det om 2 500 kronor i månaden. På ett år ger det 30 000 kronor i buffert eller långsiktigt sparande.
En buffert bör motsvara minst tre månaders fasta utgifter. Det innebär att du vid ett oförutsett händelseförlopp, exempelvis sjukdom, bilreparation eller trasiga vitvaror, kan hantera kostnaden utan att ta lån.
15%: Personlig utveckling, hälsa och välmående
Femton procent av din budget bör investeras i dig själv. Det inkluderar gymkort, träningsutrustning, hälsokosttillskott, sjukvård och eventuella behandlingar som inte täcks av försäkringen. Med 25 000 kronor netto rör det sig om 3 750 kronor per månad.
Hälsa är en investering som ger avkastning på lång sikt. Ett gymkort kostar vanligtvis mellan 250 och 600 kronor i månaden beroende på kedja och stad. Det lämnar utrymme för till exempel en yogaklass, löparskor eller ett tandläkarbesök inom samma procentram.
Personlig utveckling handlar inte bara om fysisk hälsa. Kurser, böcker, poddar med premiuminnehåll eller en coach kan alla rymmas här. En kurs i programmering, ett språk eller ledarskap kan på sikt leda till högre inkomster, vilket i sin tur kan höja din totala budget. Avsätt gärna 500 till 1 000 kronor specifikt för lärande varje månad.
5%: Nöjen och andra fritidsaktiviteter
Fem procent av din månadsinkomst bör gå till nöjen och fritid. Det är den del av budgeten som gör livet roligt och värt att leva, men det kräver också tydliga gränser för att inte spåra ur. Med en nettoinkomst på 25 000 kronor handlar det om 1 250 kronor per månad att fördela på aktiviteter utanför de övriga kategorierna.
En aktivitet som lockar tusentals svenskar är spel på casino online Sverige-plattformar. Dessa tjänster erbjuder allt från spelautomater till bordsspel som poker och blackjack, och passar olika budgetar. En realistisk fördelning av de 1 250 kronorna kan innebära att ungefär 3 procent av din totala nettoinkomst, det vill säga 750 kronor, går till onlinespel och liknande digitala nöjen.
Utöver digitala nöjen finns det flera andra fritidsaktiviteter som är värda att budgetera för. Biobesök kostar i genomsnitt 120-160 kronor per biljett i Sverige. Två biobesök per månad för en person kostar alltså runt 280-320 kronor. Det lämnar fortfarande 180 till 220 kronor för exempelvis ett museibesök, en konsert eller en dag på bowlinghallen.
En annan populär fritidsaktivitet är att prenumerera på streamingtjänster. Netflix, Spotify och HBO Max tillsammans kostar runt 350 till 450 kronor i månaden beroende på vilka abonnemang du väljer och om du delar med familjemedlemmar. Det är en kostnadseffektiv form av underhållning jämfört med att gå ut varje helg. Kombinerat med de andra nöjesposterna inom 5-procentsgränsen går det att skapa en aktiv och varierad fritid utan att överskrida budgetramen.
