Indexfonder vs aktivt förvaltade fonder

Du står inför ett av sparandets mest grundläggande val: Ska du lita på att marknaden vet bäst, eller satsa på att en skicklig förvaltare kan göra bättre? Det är en fråga som engagerar sparare världen över, och svaret är inte alltid så enkelt som man skulle kunna tro.

Varje månad fattar miljontals sparare detta beslut när de väljer hur de ska placera sina pengar. Ska det bli en indexfond som följer marknaden slaviskt, eller en aktivt förvaltad fond där erfarna förvaltare försöker plocka fram morgondagens vinnare?

För att sätta det hela i perspektiv: Under 2022 flödade hela 747 miljarder USD in i indexfonder globalt, samtidigt som aktivt förvaltade fonder såg ett utflöde på 1 276 miljarder USD. Siffrorna berättar en tydlig historia, men det finns nyanser som är värda att utforska.

I den här artikeln ska vi gå igenom vad forskningen säger, vad experterna menar och framför allt – vad som kan vara bäst för dig som sparare på lång sikt.

Grunderna – så här fungerar de två alternativen

Indexfonder: Marknadens spegelbild

En indexfond är precis vad namnet antyder – en fond som speglar ett index. Ta OMXS30 som exempel, det index som följer de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen. En indexfond som följer OMXS30 äger helt enkelt aktier i exakt samma proportion som indexet.

Det finns ingen förvaltare som sitter och funderar på om Volvo kommer att gå bättre än Ericsson nästa månad. Istället följer fonden mekaniskt sitt index, dag ut och dag in. När H&M går upp 3%, går indexfonden upp 3%. När hela marknaden faller, faller fonden med den.

Denna passiva förvaltning innebär full transparens. Du vet alltid exakt vad du äger, och du betalar bara för det administrativa arbetet att hålla portföljen uppdaterad enligt indexet.

Aktivt förvaltade fonder: Experterna vid ratten

På andra sidan spektrumet hittar vi de aktivt förvaltade fonderna. Här sitter en eller flera fondförvaltare och analyserar marknaden, granskar företag och fattar aktiva beslut om vad som ska köpas och säljas.

Målet är tydligt: att slå jämförelseindexet. Om indexet går upp 8% under ett år, siktar den aktiva fonden på att leverera 10%, 12% eller ännu mer. Förvaltarna använder sin expertis, sina kontakter och sina analyser för att hitta undervärderade aktier eller undvika kommande problem.

Den här flexibiliteten betyder att en aktiv fond kan koncentrera sig på de bolag förvaltaren tror mest på, eller helt undvika sektorer som verkar riskfyllda. När marknaden vacklar kan förvaltaren höja kassan, och när läget ljusnar kan den satsa hårdare.

Varför avgifter spelar större roll än du tror

Här kommer vi till en av de mest avgörande faktorerna: kostnaden. Indexfonder har generellt sett betydligt lägre avgifter än aktivt förvaltade fonder, och skillnaden kan vara dramatisk över tid.

En typisk svensk indexfond tar ut mellan 0,1-0,5% i årlig avgift, medan aktivt förvaltade fonder ofta ligger på 1-2% eller mer. Det kanske inte låter som så mycket, men låt oss räkna på det.

Säg att du investerar 100 000 kronor under 25 år, med en genomsnittlig årlig avkastning på 7% före avgifter. Med en indexfond som tar 0,2% i avgift skulle ditt kapital växa till cirka 540 000 kronor. Med en aktiv fond som tar 1,5% i avgift skulle samma investering bara växa till omkring 420 000 kronor.

Skillnaden på 120 000 kronor kommer enbart från avgifterna – inte från skillnader i förvaltningsskicklighet.

Som Swedbank Aktiellt påpekar: "De flesta förvaltare kommer att misslyckas [med att slå index] och därför är det bättre att rakt av placera utifrån indexets sammansättning. Den lägre avgiften i indexfonder leder enligt resonemanget då till en bättre avkastning för spararen."

Anledningen till att indexfonder kan hålla så låga avgifter är enkel: det krävs minimal mänsklig insats. Inga analyser, inga svåra beslut, ingen övervakning av förvaltare. Bara en dator som ser till att fonden följer sitt index.

Vad säger forskningen om avkastning?

Nu kommer vi till köttet i debatten. Kan aktiva fonder leverera den högre avkastning som motiverar de högre avgifterna?

Forskningen är ganska entydig: det är mycket svårt för aktivt förvaltade fonder att över tid slå börsindex efter avgifter. Studier från olika marknader och tidsperioder kommer fram till samma slutsats – majoriteten av aktiva fonder misslyckas med att leverera bättre avkastning än sina jämförelseindex.

Det här beror på flera faktorer. För det första är finansmarknaderna relativt effektiva, vilket betyder att information snabbt reflekteras i aktiekurserna. För det andra konkurrerar tusentals smarta, välutbildade förvaltare om samma möjligheter. Och för det tredje äter avgifterna upp en betydande del av eventuell överavkastning.

Den svenska marknaden – ett specialfall?

Men här blir det intressant. Sverige är en relativt liten marknad med många familjeägda bolag och mindre analysbevakning än stora internationella marknader. Det kan teoretiskt skapa större möjligheter för skickliga förvaltare att hitta felprissatta aktier.

Lannebo har visat på studier som indikerar att vissa svenska aktivt förvaltade fonder faktiskt har levererat högre avkastning än indexfonder under vissa perioder. Men här kommer haken: det är extremt svårt att förutse vilka fonder som kommer att vara framgångsrika framöver.

En fond som presterat fantastiskt under tio år kan plötsligt börja underprestera. Förvaltare byts ut, marknadsförhållanden ändras, eller så var den tidigare framgången helt enkelt tur.

Fördelar och nackdelar i verkligheten

Indexfonders styrkor och begränsningar

Indexfonder kommer med flera tydliga fördelar. Förutom de låga avgifterna får du bred diversifiering automatiskt – du äger en bit av hela marknaden istället för att satsa på enskilda aktier. Det är transparent, enkelt att förstå och kräver minimal övervakning från din sida.

Men indexfonder har också sina begränsningar. De följer alltid marknaden nedåt – när börsen kraschar 30% gör din indexfond det också. Det finns ingen förvaltare som kan sälja av och gå till kassan innan stormen. Och de kan per definition aldrig slå index – du får marknadens avkastning, varken mer eller mindre.

Aktiva fonders möjligheter och utmaningar

Aktiva fonder erbjuder potential för högre avkastning, vilket är lockande. En skicklig förvaltare kan undvika kommande problem, hitta dolda pärlor eller anpassa strategin efter marknadsläget. Under vissa perioder kan detta verkligen ge betydligt bättre resultat än index.

Problemet är att det kommer med betydande risker. Förutom de högre avgifterna finns risken för betydande underprestation. Och som sparare står du inför den svåra uppgiften att välja rätt fond bland hundratals alternativ – många av dem kommer att underprestera på lång sikt.

Experternas syn på framtiden

Jose Garcia-Zarate från Morningstar ger en nyanserad bild: "I varje tillgångsslag finns det alltid utrymme att generera alfa, även om de sammansatta effekterna av låga avgifter på lång sikt är en faktor som starkt gynnar passiv förvaltning. Problemet är att identifiera de aktiva förvaltarna som effektivt kan göra det."

Det här fångar dilemmat perfekt. Aktiv förvaltning kan teoretiskt ge bättre resultat, men utmaningen ligger i att hitta de förvaltare som faktiskt lyckas – och att göra det i förväg, inte i backspegeln.

Vissa experter menar att aktiv förvaltning fortfarande fyller en viktig roll, särskilt på mindre likvida marknader eller under perioder av stor marknadsvolatilitet. När alla paniskt säljer kan en aktiv förvaltare hålla huvudet kallt och till och med hitta köpmöjligheter.

Vanliga missuppfattningar som kan kosta dig pengar

Det finns flera myter kring fondsparande som är värda att räta ut.

"Alla aktiva fonder är sämre än indexfonder" – Det här är inte sant. Det finns aktiva fonder som slår index, ibland med stor marginal. Problemet är att de är svåra att identifiera i förväg, och majoriteten misslyckas över tid.

"Indexfonder kan aldrig ge riktigt hög avkastning" – Det här missar poängen. Indexfonder speglar marknadens utveckling, och historiskt har börsen gett mycket god avkastning på lång sikt. Du behöver inte slå marknaden för att bli rik – att följa marknaden räcker gott och väl.

"Högre avgift betyder bättre resultat" – Det här är kanske den farligaste myten. Högre avgifter kan motiveras om förvaltaren levererar motsvarande överavkastning, men statistiskt sker detta sällan. Ofta är det tvärtom – högre avgifter leder till sämre nettoavkastning för spararen.

Praktiska råd för ditt fondval

Så hur ska du då välja? Börja med att reflektera över din egen situation. Hur länge tänker du spara? Hur mycket tid och energi vill du lägga på att övervaka dina investeringar? Hur viktigt är det för dig att ha potential att slå marknaden, jämfört med säkerheten att följa den?

För de flesta långsiktiga sparare pekar forskningen mot indexfonder som det tryggare alternativet. Låga avgifter, bred diversifiering och marknadens historiskt goda utveckling är en stark kombination.

Om du ändå vill satsa på aktiv förvaltning, var extra noggrann i ditt urval. Titta på fondens långsiktiga track record, inte bara senaste årets resultat. Förstå förvaltarens strategi och se till att den är konsistent över tid. Var medveten om avgifterna och kräv att de motiveras med bättre resultat.

Många sparare väljer en kombination – en bas av indexfonder för stabilitet och låga kostnader, kompletterat med några aktiva fonder för potentiell överavkastning. Det kan vara en rimlig kompromiss, så länge du håller kostnaderna under kontroll.

När du utvärderar indexfonder, fokusera på avgiften och hur väl fonden följer sitt index (så kallad tracking error). För aktiva fonder är det mer komplext – historisk avkastning, förvaltarens erfarenhet, fondens strategi och naturligtvis avgifterna.

Trender som formar framtiden

Utvecklingen mot passiv förvaltning fortsätter globalt. Teknologi gör det allt billigare att erbjuda indexfonder, samtidigt som det blir svårare för aktiva förvaltare att hitta ineffektiviteter på marknaden som de kan dra nytta av.

Nya hybridlösningar växer fram, som så kallade "smart beta"-fonder som följer modifierade index baserade på faktorer som värdering eller momentum. Dessa kan erbjuda något av det bästa från båda världarna – relativt låga avgifter men ändå potential att avvika från traditionella marknadskapitaliseringsviktade index.

Teknologin förändrar också aktiv förvaltning, med algoritmer och artificiell intelligens som komplement till mänsklig analys. Men än så länge har detta inte lett till bättre resultat för spararna – snarare tvärtom, eftersom kostnaderna ofta förblir höga.

Vad passar dig bäst på lång sikt?

Efter att ha gått igenom forskningen, experternas synpunkter och de praktiska aspekterna blir bilden ganska tydlig: för de allra flesta långsiktiga sparare har indexfonder historiskt varit det bättre valet.

Det beror främst på tre faktorer: låga avgifter som ger mer pengar kvar i din ficka, enkelhet som gör att du faktiskt håller fast vid din sparstrategi, och marknadens historiskt goda utveckling som gör att du inte behöver slå index för att nå dina finansiella mål.

Det betyder inte att aktiv förvaltning är meningslös. Det finns förvaltare som levererar värde, marknader där aktiv förvaltning fungerar bättre, och situationer där flexibiliteten i aktiva fonder kan vara värd de högre kostnaderna. Men som sparare måste du vara medveten om att oddsen är emot dig när du försöker hitta dessa framgångsrika aktiva fonder i förväg.

Den kanske viktigaste insikten är att själva beslutet att börja spara regelbundet och långsiktigt är mycket viktigare än valet mellan aktiv och passiv förvaltning. En sparare som konsekvent investerar i indexfonder kommer sannolikt att klara sig mycket bättre än någon som ständigt byter mellan olika aktiva fonder eller väntar på det "perfekta" tillfället att börja.

Som Avanza påpekar är det viktigt att förstå att båda alternativen har sina fördelar, men för nybörjare och långsiktiga sparare erbjuder indexfonder ofta den bästa kombinationen av enkelhet och kostnadseffektivitet.

Börja där du är, med det du har

Oavsett om du väljer indexfonder, aktiva fonder eller en kombination av båda, är det viktigaste att du börjar. Tiden är din största tillgång som sparare, och varje månad du väntar är en månad av potentiell avkastning som går förlorad.

Marknaderna kommer att gå upp och ner, nya studier kommer att publiceras, och debatten mellan aktiv och passiv förvaltning kommer att fortsätta. Men genom att förstå grunderna, hålla kostnaderna under kontroll och tänka långsiktigt ger du dig själv de bästa förutsättningarna för finansiell framgång – oavsett vilken typ av fond du väljer.

Det vackra med sparande är att du inte behöver vara expert för att lyckas. Ibland är det enklaste också det bästa.