Stora guiden: Så mycket får du låna baserat på din lön

Bankerna använder stenhårda kalkyler och dolda stresstester för att avgöra om din ekonomi klarar en smäll. Din lön är en viktig faktor när du vill ta lån, men inte allt.

Olika krav för olika lån

Det är stor skillnad på att låna till en bostad, en bil eller en renovering. Banken tar olika risk och ställer därför helt olika krav. Bolån har de i särklass tuffaste reglerna.

Bolån (Lån med bostad som säkerhet): Här är kraven tuffast. Du måste ha minst 15 % i kontantinsats (bolånetaket). Du måste klara KALP-kalkylen OCH du stresstestas mot en kalkylränta på 6–7 % (mer om det nedan). Du måste också följa de lagstadgade amorteringskraven.
Privatlån (Blancolån, lån utan säkerhet): Här finns ingen säkerhet för långivaren. Risken för banken är därför högre, vilket ger dig en i snitt högre ränta. Här lönar det sig nästan alltid att jämföra banker och villkor för att hitta privatlån med låg ränta, eller privatlån med en så låg ränta som möjligt. Banken gör fortfarande en KALP-kalkyl, men testar din ekonomi mot lånets verkliga kostnad, inte en fiktiv kalkylränta.

Så påverkar din lön vad du får låna

Banken tittar på din lön på tre olika sätt. De testar vad du har kvar efter skatt (KALP), om du klarar en räntechock (stresstest) och hur stor din totala skuld är i förhållande till din lön före skatt (skuldkvotstak).

1. KALP-kalkylen: Vad har du kvar efter skatt?

Bankens främsta och första verktyg är KALP-kalkylen (Kvar-att-leva-på). Det här är det ärliga testet som avgör om du överhuvudtaget är aktuell för ett lån. Din lön efter skatt är startpunkten.

Så här funkar det:

Banken tar din lön efter skatt.
De drar bort alla dina fasta kostnader (hyra, räkningar, fackavgift etc.).
De drar bort alla dina andra lånekostnader (CSN, billån, kreditkortsskulder).
De drar bort en uppskattad levnadskostnad för mat, kläder och nöjen.

Summan som blir kvar är ditt ”kvar-att-leva-på”. Om den summan är för låg blir det nej tack direkt från banken.

Så mycket måste du ha kvar (KALP). Bankerna använder ofta Konsumentverkets schablonbelopp, eller sina egna (ofta högre) krav.

Ensamstående vuxen: cirka 11 000 – 13 000 kr/mån
Sammanboende (totalt): cirka 19 000 – 22 000 kr/mån
Per barn: cirka 4 500 – 6 500 kr/mån (beroende på ålder)

Har du inte dessa summor kvar efter alla dina kostnader (inklusive det nya, tänkta lånet)? Då får du som regel inget lån.

2. Stresstestet: Klarar din lön en räntechock?

Det här gäller specifikt för bolån och är det som sänker de flesta lånekalkyler. Banken bryr sig inte om att du får en boränta på 4,5 %. De vill testa om din ekonomi (ditt KALP) klarar en mycket högre ränta.

Banken räknar alltså ut vad din månadskostnad skulle bli om räntan plötsligt rusade till exempelvis 7 %. De lägger dessutom på kostnaden för amortering (ofta 2-3 %) och bostadens driftskostnader.

Om ditt KALP (se ovan) inte klarar denna chocksiffra – då sänker banken ditt lånebelopp tills kalkylen går ihop.

3. Skuldkvotstaket: Hur mycket får du låna i förhållande till lönen?

Här tittar banken i stället på din bruttoinkomst (lön före skatt). Detta tak avgör hur stor din totala skuld får vara.

Amorteringskravet: Om dina totala bolån överstiger 4,5 gånger din årliga bruttoinkomst, måste du amortera 1 % extra på lånet. Detta kallas det skärpta amorteringskravet.
Sanning 2: De flesta banker har dessutom ett eget, internt tak för bolån. Det ligger ofta på 5 till 6 gånger bruttoinkomsten. Tjänar du 500 000 kr om året sätter banken ofta ett absolut maxlån på 2,5–3 miljoner kronor.

Men kom ihåg: Du kan aldrig nå detta tak om du inte först klarar KALP-kalkylen och stresstestet.

Räkneexempel: Så olika slår kraven

Vi antar att banken har ett internt skuldkvotstak på 5,5 gånger lönen och en kalkylränta på 7 %.

1. Singelhushållet: Anna

Inkomst: 40 000 kr/mån (480 000 kr/år)
Skulder: 100 000 kr (CSN)
Skuldkvotstak (5,5x): 480 000 * 5,5 = 2 640 000 kr.
Total skuld (inkl. CSN): Får ej överstiga 2 640 000 kr.
Maximalt bolån (teoretiskt): 2 540 000 kr.
Stresstestet (KALP): Anna måste ha ca 12 000 kr kvar att leva på efter att banken räknat på en månadskostnad baserad på 7 % ränta + amortering på ett lån på 2,54 miljoner. Detta klarar hon troligtvis inte.
Verkligt lånelöfte: Banken sänker lånet tills KALP-kalkylen klarar 7 % ränta. Det landar på cirka 1,8 – 2,1 miljoner kr.

2. Paret: Erik och Maria med 2 barn

Inkomst (totalt): 85 000 kr/mån (1 020 000 kr/år)
Skulder: 400 000 kr (CSN + billån)
Skuldkvotstak (5,5x): 1 020 000 * 5,5 = 5 610 000 kr.
Maximalt bolån (teoretiskt): 5 210 000 kr.
Stresstestet (KALP): Paret måste ha minst 30 000 kr kvar (två vuxna + två barn) efter att banken stresstestat det nya lånet + billånet. Deras höga gemensamma inkomst gör att de har goda marginaler.
Verkligt lånelöfte: De kommer troligen att få låna nära sitt skuldkvotstak, cirka 5,0 – 5,2 miljoner kr.

3. Det skuldsatta paret: David och Sofia med 1 barn

Inkomst (totalt): 85 000 kr/mån (1 020 000 kr/år)
Skulder: 1 100 000 kr (CSN, billån, 2x blancolån för renovering)
Skuldkvotstak (5,5x): 5 610 000 kr.
Maximalt bolån (teoretiskt): 4 510 000 kr.
Stresstestet (KALP): Deras befintliga lån äter upp hela deras KALP. Månadskostnaderna för billånet och blancolånen är så höga att de inte har marginaler kvar för ett stort bolån som stresstestas med 7 % ränta.
Verkligt lånelöfte: Trots identisk lön som Erik och Maria, får de kanske bara låna 2,5 – 3,0 miljoner kr.

Så maxar du ditt lånelöfte

Hur kan du förbättra dina chanser att få låna det du behöver?

Gör dig av med smålånen: Betala av alla blancolån, krediter och avbetalningsköp. En kredit på 20 000 kr kan sänka ditt maxlån med 100 000 kr.
Avsluta outnyttjade krediter: Har du ett kreditkort du aldrig använder? Avsluta det. Banken räknar hela kreditutrymmet som en potentiell skuld.
Spara mer till kontantinsats: Ju mer du lägger in själv (mer än 15 %), desto lägre blir lånet och desto lättare klarar du stresstestet.
Sök med en medlåntagare: En förälder eller partner med stabil inkomst kan öka tryggheten för banken och höja ert lånetak dramatiskt.