Ett normalår har 365 dagar. Ett skottår har 366 dagar. Vilken av de två som gäller beror på om antalet dagar i februarimånad är 28 eller 29 ett visst kalenderår.
Vad bestämmer antalet dagar i ett år?
Jordens faktiska omloppstid runt solen är 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter och 46 sekunder, inte exakt 365 dygn. Varje år ackumuleras ett underskott på ungefär 6 timmar. Vart fjärde år uppgår underskottet till ett helt dygn, som läggs till den 29 februari.
Den gregorianska kalendern, som påve Gregorius XIII införde 1582 som ersättning för den julianska kalendern, hanterar detta med tre regler:
- År delbart med 4 är ett skottår
- Sekelår (delbart med 100) är inte skottår
- Sekelår delbara med 400 är skottår ändå
År 2000 var alltså skottår (400-regeln). År 1900 var det inte (100-regeln). Den julianska kalendern, som Julius Caesar införde år 45 f.Kr., saknade sekelårsregeln och ackumulerade ett fel på 26 sekunder per år, vilket efter 1500 år summerade till tio dagarsnedglidning.
Nästa skottår
Nästa skottår efter 2024 är 2028. Mönstret upprepas sedan med fyraårsintervall (2032, 2036, 2040) med undantag för år 2100, som trots 4-delbarhet inte är skottår.
Hur många timmar, minuter och sekunder är ett år?
| Tidsenhet | Normalår (365 d) | Skottår (366 d) |
|---|---|---|
| Timmar | 8 760 | 8 784 |
| Minuter | 525 600 | 527 040 |
| Sekunder | 31 536 000 | 31 622 400 |
Antalet sekunder per år används bland annat i astronomi och fysik, där exakt tidsangivelse är kritisk. Skillnaden mellan ett normalår och ett skottår är 86 400 sekunder, det vill säga ett dygn.
Hur många dagar är ett halvår?
Första halvåret (januari till juni) innehåller 181 dagar i normalår och 182 dagar i skottår. Andra halvåret (juli till december) är alltid 184 dagar. Andra halvåret är tre dagar längre än första, vilket beror på att juli, augusti, oktober och december alla har 31 dagar.
Gregorianska kalenderns genomsnittsår är 365,2425 dagar, vilket ger en felmarkinal på bara tre dagar på tio tusen år. Skillnaden mot den julianska kalenderns 365,25 dagar verkar liten men summerades till en kalenderförskjutning som påve Gregorius XIII krävde rättades till.
Hur många arbetsdagar är det på ett år?
Från kalenderårets 365 dagar drar man av lördagar och söndagar (104 dagar) för att få fram antalet vardagar: ungefär 261. Från dessa drar man sedan röda dagar som infaller på vardagar.
I Sverige räknas 12 nationella helgdagar, varav de flesta är kopplade till kalendern på ett rörligt vis. Påskdagen, annandag påsk och Kristi himmelsfärdsdag rör sig varje år, vilket påverkar hur många röda dagar som faller på vardagar. Annandag påsk och annandag jul är svenska helgdagar som saknar motsvarighet i många andra länder.
Resultatet varierar, men ett typiskt år i Sverige har ungefär 250 till 254 arbetsdagar innan semester. Med 25 dagars semesterrätt återstår runt 225 till 228 nettodagar för heltidsarbete. Antalet arbetsdagar per år används ofta för att beräkna timpris, projekttider och löpande kostnader. Det är också grunden när man budgeterar smartare och fördelar utgifter över kalenderåret.
Vad är datum i ett kalenderår?
Datum anger en specifik dag i kalendern och bygger på att kalenderåret är uppdelat i tolv månader med 28 till 31 dagar var. Systemet är gemensamt för hela världen via den gregorianska standarden, men inte alla kulturer använder den som primär kalender. Det etiopiska och det judiska kalenderåret räknar exempelvis dagar på helt andra sätt.
I det gregorianska systemet är antalet dagar i ett år antingen 365 eller 366. Det är den grund som all modern tidsräkning, från ränteberäkning till semesterplanering, vilar på. Ränteberäkningar och skatter och avdrag utgår från just 365- eller 366-dagarsnormen för att fördela kostnader korrekt.
