Hur många dagar jobbar man på ett år? Så räknar du arbetstiden

Antalet arbetsdagar per år varierar beroende på helgdagar, semesterdagar och hur din arbetsgivare organiserar arbetet. Enligt arbetstidslagen jobbar en heltidsanställd i Sverige normalt 40 timmar per vecka fördelat på cirka 228-230 arbetsdagar per år, efter avdrag för 25 semesterdagar och röda dagar.

Hur många dagar jobbar man på ett år Källa: fragaugglan.se

Exakt antal arbetsdagar 2025 beror på hur helgdagar faller och vilka regler som gäller på din arbetsplats. För att räkna ut dina faktiska arbetsdagar tar du årets 365 dagar, drar bort 104-105 lördagar och söndagar, 11-13 helgdagar samt dina 25 semesterdagar.

Hur många arbetsdagar per år enligt arbetstidslagen?

Arbetstidslagen reglerar hur många timmar du får arbeta per dag, vecka och år. Utgångspunkten är 40 timmar per vecka som ordinarie arbetstid, vilket motsvarar cirka 2080 timmar per år vid heltidsarbete.

Hur många dagar jobbar man på ett år Källa: faktabasen.se

För att räkna om detta till dagar tar du hänsyn till din dagliga arbetstid. Vid 8 timmars arbete per dag blir det 260 arbetsdagar per år (2080 timmar ÷ 8 timmar). Från detta drar du sedan bort semesterdagar och helgdagar som infaller på vardagar.

Grundläggande regler för arbetstiden

Arbetstidslagen begränsar ordinarie arbetstid till maximalt 40 timmar per vecka. Denna tid räknas som den sammanlagda arbetstiden under en period om fyra veckor.

Arbetsgivaren ska organisera arbetet så att arbetstagare inte behöver arbeta mer än detta. Lagen gäller för alla anställda i Sverige, oavsare bransch eller verksamhet.

Beräkning av årlig arbetstid

Den sammanlagda arbetstiden per år beräknas genom att multiplicera 40 timmar med 52 veckor, vilket ger 2080 timmar. Detta är utgångspunkten för heltidsarbete enligt arbetstidslagen.

Från denna siffra dras sedan bort betald semester och helgdagar. Med 25 semesterdagar (200 timmar) och cirka 11 helgdagar på vardagar (88 timmar) återstår ungefär 1792 faktiska arbetstimmar per år.

Hur påverkar helgdagar 2025 antalet arbetsdagar?

Helgdagar 2025 minskar antalet arbetsdagar eftersom dessa inte räknas som ordinarie arbetstid. Sverige har 11-13 helgdagar per år, varav de flesta infaller på vardagar.

När en helgdag infaller på lördag eller söndag påverkar det inte antalet arbetsdagar för kontorsanställda. För skiftarbetare och de som arbetar oregelbunden arbetstid kan dock beräkningen se annorlunda ut beroende på verksamheten.

Lista över helgdagar 2025

De röda dagarna 2025 som påverkar arbetstiden är:

Nyårsdagen (1 januari)
Trettondagen (6 januari)
Långfredagen (18 april)
Påskdagen (20 april)
Annandag påsk (21 april)
Första maj (1 maj)
Kristi himmelsfärdsdag (29 maj)
Nationaldagen (6 juni)
Midsommarafton (20 juni)
Midsommardagen (21 juni)
Alla helgons dag (1 november)
Julafton (24 december)
Juldagen (25 december)
Annandag jul (26 december)

Beräkning av arbetsdagar 2025

För att beräkna dina arbetsdagar 2025 börjar du med 365 dagar. Dra bort 104 lördagar och söndagar, 11 helgdagar på vardagar samt 25 semesterdagar. Detta ger cirka 225 arbetsdagar för en heltidsanställd med standard arbetstid.

Hur många dagar jobbar man på ett år Källa: slotsfakta.se

Kalenderår 2025 innehåller några helgdagar som infaller på vardagar, vilket ytterligare reducerar arbetstiden. Exakt antal dagar får variera beroende på om arbetsgivaren tillämpar särskilda regler enligt kollektivavtal.

Vilka regler gäller för rast och pauser?

Arbetstidslagen kräver att arbetsgivaren ger arbetstagare rast efter max fem timmar i följd. Rasten ska vara minst 30 minuter och räknas inte in i arbetstiden.

Rast betyder en paus där arbetstagare kan lämna arbetsplatsen och helt befrias från arbetsuppgifter. Detta skiljer sig från kortare pauser som kan räknas in i arbetstiden.

När räknas pauser in i arbetstiden?

Pauser som behövs för återhämtning under arbetsdagen räknas in i arbetstiden om arbetstagare måste stanna kvar på arbetsplatsen. Detta gäller särskilt för arbete som kräver konstant tillgänglighet.

Arbetsmiljöverket betonar att arbetsgivaren ska ge arbetstagarna möjlighet att ta de pauser som behövs med hänsyn till arbetssituationen. Pauser räknas in när de är nödvändigt med hänsyn till arbetets art.

Rast kontra måltidsuppehåll

Rast ska normalt vara 30 minuter eller längre och kan inte bytas mot måltidsuppehåll som räknas in i arbetstiden. Rasten är en lagstadgad rättighet som ger arbetstagare full frihet från arbetet.

Om du behöver arbeta mer än fem timmar utan rast bryter arbetsgivaren mot arbetstidslagen. Reglerna gäller även vid övertid och extra arbete.

Hur fungerar övertid och extra arbetstid?

Arbetstidslagen tillåter övertid och extra övertid utöver de ordinarie 40 timmarna. Allmän övertid får uppgå till maximalt 48 timmar under en period om fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.

Extra övertid är begränsad till 150 timmar per kalenderår. Sammanlagt får allmän övertid och extra övertid inte överskrida 200 timmar per år enligt lagen.

Maximal sammanlagd arbetstid

Den sammanlagda arbetstiden inklusive övertid får inte överskrida 48 timmar per vecka i genomsnitt under en beräkningsperiod om fyra månader. Detta skyddar arbetstagare från överarbete.

Arbetstidslagen sätter tydliga gränser för hur mycket arbetsgivaren kan kräva. Reglerna finns för att säkerställa tillräcklig återhämtning och förebygga utmattning.

Kompensation för övertid

Kollektivavtal reglerar ofta hur övertid ska kompenseras, antingen med övertidsersättning eller betald ledighet. Utan kollektivavtal gäller arbetstidslagens grundregler.

Arbetsgivaren ska dokumentera all övertid och säkerställa att gränserna i arbetstidslagen följs. Arbetsmiljöverket kan granska arbetsförhållandena om arbetstagarna rapporterar överträdelser.

Vad säger arbetstidslagen om veckovila?

Arbetstidslagen kräver att arbetstagare får minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Denna veckovila ger arbetstagarna tid för återhämtning mellan arbetsveckorna.

Veckovilan ska normalt förläggas till veckoslut, men kan variera beroende på verksamheten. Arbetsgivare inom vissa branscher kan använda avvikelser från arbetstidslagen om särskilda skäl finns.

Dygnsvila mellan arbetspass

Utöver veckovila har arbetstagare rätt till dygnsvila på minst 11 timmar under varje period om 24 timmar. Dygnsvilan ger daglig återhämtning mellan arbetspassen.

Om verksamheten kräver kontinuerlig drift kan arbetsgivare ansöka om undantag. Sådana avvikelser kräver godkännande och kompensation måste ges på annat sätt.

Avvikelser från veckovila

Kollektivavtal kan innehålla avvikelser från arbetstidslagen gällande veckovila. Detta är vanligt inom vård, transport och andra verksamheter som kräver kontinuerlig bemanning.

Arbetsmiljöverket bevakar att även avvikelser följer arbetsmiljölagens krav på säkerhet och hälsa. Dygnsvilan och veckovilan är grundläggande för arbetstagarnas välbefinnande.

Hur påverkar nattarbete arbetstiden?

Nattarbete räknas som arbete mellan midnatt och klockan 5 på morgonen. Arbetstidslagen har särskilda regler för nattarbetande för att skydda deras hälsa.

Nattarbetande får arbeta maximalt 8 timmar per dag i genomsnitt under en beräkningsperiod. Detta är strängare än de vanliga reglerna för ordinarie arbetstid.

Begränsningar vid nattarbete

Den sammanlagda arbetstiden för nattarbete ska inte överskrida 8 timmar per dag beräknat över flera veckor. Arbetsgivaren måste anpassa arbetstiden med hänsyn till nattarbetets påfrestning.

Reglerna för nattarbete gäller även om kollektivavtalet tillåter andra arbetstider. Arbetsmiljöverket kan kräva att arbetsgivaren minskar arbetstiden om hälsorisker identifieras.

Rätt till hälsokontroll

Nattarbetande har rätt till regelbunden hälsokontroll enligt arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska erbjuda läkarundersökning innan nattarbete påbörjas och därefter regelbundet.

Om nattarbete orsakar hälsoproblem ska arbetsgivaren om möjligt erbjuda dagtidsarbete istället. Detta är en viktig del av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.

Vad är jourtid och hur räknas den?

Jourtid är tid då arbetstagare måste vara tillgänglig för arbete utan att aktivt arbeta. Enligt arbetstidslagen räknas jourtid in i arbetstiden om arbetstagaren måste vara på arbetsplatsen.

Jourtid som tillbringas hemma räknas inte in i arbetstiden, men tiden när arbetstagare kallas in räknas som ordinarie arbetstid. Kollektivavtalet kan ha särskilda regler för kompensation.

Skillnad mellan jourtid och beredskap

Beredskap innebär att arbetstagare kan kontaktas men är fri att röra sig. Jourtid kräver högre grad av tillgänglighet och kan räknas in beroende på arbetsförhållandena.

Arbetsmiljöverket bedömer varje situation individuellt. Om jourtiden begränsar arbetstagaren kraftigt kan den behöva räknas som arbetstid även om den tillbringas hemma.

Hur hanteras semester och semesterdagar?

Semesterlagen ger arbetstagare rätt till minst 25 semesterdagar per år vid heltidsarbete. Dessa dagar räknas inte som arbetsdagar och minskar därför antalet jobba dagar år.

Hur många dagar jobbar man på ett år Källa: onlyhandmade.se

Semester är betald ledighet som arbetsgivaren måste bevilja enligt lagen. Huvudsemestern om fyra veckor ska normalt tas ut under sommarmånaderna.

Beräkning av semester per år

Semesterdagar intjänas under ett kalenderår och tas ut året efter. Vid heltidsarbete får du 25 dagar, vilket motsvarar fem veckors semester.

Om du arbetar deltid beräknas semesterdagar proportionellt. Kollektivavtalet kan ge rätt till fler semesterdagar än lagens minimum.

Hur påverkar sjukfrånvaro antalet arbetsdagar?

Sjukfrånvaro räknas inte som arbetsdagar men påverkar inte din rätt till semester eller andra förmåner. Arbetsgivaren behåller sina skyldigheter enligt arbetstidslagen även under sjukperioder.

Vid längre sjukfrånvaro kan antalet faktiskt arbetade dagar per år minska betydligt. Detta påverkar inte din anställning, men kan påverka intjänande av vissa förmåner beroende på kollektivavtalet.

Återgång efter sjukfrånvaro

När arbetstagare återvänder efter sjukfrånvaro gäller samma regler för arbetstid, rast och återhämtning som tidigare. Arbetsgivaren ska organisera arbetet så att återhämtningen fortsätter.

Arbetsmiljöverket betonar vikten av rehabilitering och anpassning vid återgång. Arbetstidslagen ger inte särskilda undantag, utan fokus ligger på hållbar arbetsbelastning.

Vilka avvikelser från arbetstidslagen är tillåtna?

Kollektivavtal kan innehålla avvikelser från arbetstidslagen gällande arbetstid, rast och återhämtning. Dessa avvikelser måste godkännas och får inte försämra arbetstagarnas arbetsmiljö.

Vanliga avvikelser gäller beräkningsperioder för övertid, förläggning av rast och veckovila. Arbetsmiljöverket måste godkänna vissa typer av avvikelse innan de kan tillämpas.

När krävs godkännande?

Arbetsgivare som vill avvika från arbetstidslagen utan kollektivavtal måste ansöka hos Arbetsmiljöverket. Avvikelsen måste vara motiverad av verksamhetens karaktär och inte äventyra arbetstagarnas hälsa.

Reglerna för godkännande är strikta. Arbetsmiljöverket granskar arbetsförhållandena noggrant innan beslut fattas.

Kollektivavtalets betydelse

Kollektivavtalet ger ofta bättre villkor än arbetstidslagen, med kortare arbetstid eller längre raster. Arbetstagarna företräds av facket vid förhandlingar om arbetstid.

Utan kollektivavtal gäller arbetstidslagens grundregler fullt ut. Arbetsgivaren kan då inte göra avvikelser utan Arbetsmiljöverkets godkännande.