Du kanske har upplevt att nyheterna påstått att inflationen sjunkit, men ändå inte sett någon skillnad i plånboken. Samma matkasse kostar lika mycket, eller till och med mer, än tidigare och dina prenumerationer fortsätter att kosta dig mer än du egentligen vill. Det här kan bero på att den nationella statistiken på nyheterna beskriver ett genomsnittligt hushåll – inte just ditt hushåll. Men du kan själv kartlägga din varukasse, så att du får fram siffror som gäller just dig.
Varför siffran på nyheterna sällan stämmer med din egen uppfattning
Enligt KPI låg den preliminära inflationstakten på 0,2 % i juli 2026. Det är en nedgång från 0,7 % månaden innan. Det är siffror som pekar i en viss riktning. Ändå säger de inget om vad som hände i just ditt hushåll under samma period.
Det här förklaras av hur måttet är uppbyggt. KPI skapas av så kallade vägningstal. Det är tal som visar hur stor del av olika varor och tjänster som motsvarar den totala privata konsumtionen i landet. Det är alltså ett genomsnitt av hela Sverige och motsvarar inte vad du, eller någon annan särskild individ eller familj, lade pengar på under perioden.
Kanske råkar just ditt hushåll lägga pengar på de produkter som steg i pris under perioden och därmed följer ni inte det statistiska genomsnittet.
Skatteförändringar kan göra stor skillnad på enskilda poster
Om man som exempel tar punktskatten på nikotinhaltiga e-vätskor, där exempelvis vape ingår, så lever den posten sitt eget liv i förhållande till den generella varan i en kasse. Dagens styckpriser på vape kan jämföras hos Cigge, där en vanlig engångsvariant normalt kostar mellan 29 och 89 kronor.
Vi kan titta närmare på detta exempel och se att 2026 års skatt på e-vätska ligger på 2 087 kronor per liter. Är e-vätskan högkoncentrerad är nivån högre. Skatteverket räknar om beloppet varje kalenderår, helt oberoende av den nationella inflationstakten. Skattetrappan för vanlig e-vätska har gått konsekvent uppåt sedan 2023:
- 2023: 2 000 SEK/liter
- 2024: 2 020 SEK/liter – en ökning med 1,0 %
- 2025: 2 072 SEK/liter – en ökning med 2,6 %
- 2026: 2 087 SEK/liter – en ökning med 0,7 %
Det här är alltså en helt egen prisdynamik som är helt skild från den nationella inflationstakten. Det innebär att om din varukasse innehåller en andel sådana varor som överstiger landssnittets, så blir också din kasse dyrare än snittet.
Även den officiella måttstocken uppdateras
Skattetrappan enligt ovan är inte det enda som justeras med jämna mellanrum. Ta som exempel att KPI från och med januari 2026 använder 2020 som basår, i stället för 1980 som varit standard i över 45 år. Dessutom har klassifikationen uppdaterats till den internationella standarden COICOP 2018.
Varje gång sådana ändringar görs förskjuts din egen uppfattning om vad som är “normalt” och hur det brukar vara. Just därför är det viktigt att du har koll på ditt eget personliga prisindex och hur det förändras.
Bygg nu din egen kasse med fyra varor du köper varje månad
Metoden kräver ingen utbildning i ekonomi eller statistik. Välj bara fyra till sex poster du vet att du köper varje månad. Exempelvis ett kilo kaffe, kollektivtrafikkortet, en streamingtjänst och kanske den där engångsvapen. Skriv ner dagens inköpspris i en anteckning på telefonen eller kanske så enkelt som på en bit papper du sätter på kylskåpet.
Därefter jämför du samma poster igen om tre månader. Gör det igen efter sex och därefter om ett år. Hur kostnaden ändrats syns vanligen redan efter den andra noteringen, långt innan SCB hunnit publicera sin egen uträkning för motsvarande period. Du har nu fått den enklast tänkbara versionen av ditt eget prisindex.
SCB:s konsumentprisindex återger hela Sveriges konsumtion i ett enda tal. Detta må vara en styrka för nationalekonomer som räknar på framtida prognoser för landet – men för dig som individ kan det vara ganska missvisande och till mindre nytta. Genom att göra ditt eget prisindex får du större koll, med mycket liten ansträngning.
En avvikelse du annars hade missat
En uträkning kring din egen kasse fångar just den sortens avvikelse som exempelvis skattetrappan på e-vätska visade. En post som stiger i en icke generellt statistisk takt syns bara om någon faktiskt loggar förändringarna själv.
Metoden kostar inte mer än att sätta ett alarm i almanackan och göra en anteckning fyra gånger på ett år – och sedan jämföra med tidigare anteckningar.
Vad du gör med ditt resultat – och hur du finslipar det
Att ha ditt eget prisindex ger dig insikter i vad som driver din budget upp eller ner, oavsett vad SCB:s mätningar berättar. Det hjälper dig att planera din ekonomi genom att låta ditt eget index förhålla sig mot SCB:s index. Ligger det nära kan du följa SCB:s resultat. Ligger det långt ifrån kanske du måste gräva lite mer i varför. Då kan du behöva finslipa dina resultat genom att lägga till fler varor i din kasse.
Ju fler varor som mäts under en längre tid desto säkrare blir givetvis resultatet. Men det är inget man som vanlig privatperson brukar ha tid att hålla på med. Så lägg till fyra varor till för nästa kvartal och se skillnaden. Till slut bör du få bra koll på ditt eget personliga prisindex.
